Dark side of Cinderella

  
3 månader och 3 veckor sedan jag skrev. Lusten att skriva är inte lika påtaglig längre, iallafall inte skrivandet på den här offentliga skrivboken. Ett annat problem är den tunga känslan av bitterhet och bristen på sömn, det är liksom inte roligt längre att vakna med känslan av att somna i mjuka täcken och vakna i en fuktig bastu. Min kropp vill inte riktigt vara med och det på flera plan. Jag återkommer ständigt till tanken att mitt religiösa kall kanske borde ha innefattat en frälsning istället för en lärarexamen - något ont måste jag ju ha gjort för att förtjäna detta. Kanske blir jag förlåten om jag vänder mig till en större kraft?
Jag finner dock en tillfällig tröst i ett antal musikevent framöver; Laleh - jag längtar efter dig! Spela nya skivan om du där ute inte redan har gjort det. Jag har till och med gått så långt att jag har k ö p t den! Det var många år sedan jag gjorde ett skivköp men så slog jag till på Laleh, en gammal Winnerbäck och en rent av lastgammal Cash.
Laleh spelar på en torsdag i fina staden Umeå så jag gör mig en helhelg däruppe med världens nya stjärna A och såklart hans föräldrar medflera! Lördagen bjuder på lite hårdare vara i form av House of Metal, http://www.houseofmetal.se/  jag ska spana in Danko Jones och försöka se hård ut så gott jag kan. Min käraste ska lyssna på musik av den lite hårdare varan - Opeth.
Framöver ska vi även beskåda Anna Ternheim, något som jag inte längtar till riktigt lika mycket men jag ska gå och blir säkert nöjd efteråt. Hon är bra men ger inte riktigt den där höjdarkänslan.

Angående bitterheten, fan vad det suger att vara en "vanlig" lärare egentligen. Alltså inte jobbet utan att vi ofta får veta hur lite vi som bygger upp verksamheten egentligen betyder i jämförelse med dem som jobbar i projekt! Grejen är ju att ingen jävel fattar vad dom egentligen gör i projekten!! Entreprenörskap, jo jäklar det begriper ju alla. Kom och drick kaffe och spåna idéer... jojo...Klipp er och skaffa ett riktigt jobb så att säga. Jag är säker på att de tjänar mer än mig också dom jävlarna.
För att dämpa min bitterhet över detta och spä på en annan så gjorde jag som min käraste ville och vi bokade en resa till Thailand (våga vägra Phuket!) vi åker till Bangkok och tar oss vidare därifrån. Det blir nog bra. Det är mitt mantra för tillfället.



Lyssna på: Laleh - Bjurö klubb