Den där kärleken
Äntligen har det skett! Det som jag väntat på så länge. Min allra bästaste lilla vän har förlovat sig med sin äkta hälft! Tänk vad en liten sak som en två ringar på någon annans fingrar kan göra en glad! Dagen före julafton då man redan tror att toppen är nådd dessutom.. en trevlig dag helt enkelt.
Kärlek är ett skumt fenomen, ju fler år jag blir desto mindre förstår jag av kärleken. Jag är nog inte gjord för sånt..faktiskt inte. Vissa lyckas verkligen finna den som verkar vara rätt av alla människor, jag tror mina nyförlovade vänner har gjort det. (Jag har förberett bröllopstalet sedan dagen de träffades)
Själv tror jag att jag blir en sån som kommer att sova på jobbet för att det är där jag har mitt liv... sorgligt?
Nja, har man vänner så klarar man sig ändå... riktiga vänskapsrelationer är ändå de bästa man kan ha, plus att man slipper se varandra hela tiden.
God Jul
Kärlek är ett skumt fenomen, ju fler år jag blir desto mindre förstår jag av kärleken. Jag är nog inte gjord för sånt..faktiskt inte. Vissa lyckas verkligen finna den som verkar vara rätt av alla människor, jag tror mina nyförlovade vänner har gjort det. (Jag har förberett bröllopstalet sedan dagen de träffades)
Själv tror jag att jag blir en sån som kommer att sova på jobbet för att det är där jag har mitt liv... sorgligt?
Nja, har man vänner så klarar man sig ändå... riktiga vänskapsrelationer är ändå de bästa man kan ha, plus att man slipper se varandra hela tiden.
God Jul
En djup måndagskväll
Är det möjligt att börja sakna någon som stod dig nära då långt tid gått?
Är det möjligt att börja sakna någon som gjort dig ganska illa?
Är det möjligt att börja sakna någon som man haft en massa olycklig tid tillsammans med?
Kan det inte vara så att två människor är gjorda för varandra men inte på det plan man först trott? Man tror ofta att en kärleksrelation är det enda rätta om två människor upptäcker att de funkar tillsammans och har roligt ihop. Det är inte ofta som man tänker att en kompisrelation är det rätta i ett sådant läge.
Man gör sitt misstag och sen är det borta, den som kunde bli den bästa vän du haft. Den som var så lik dig själv att det nästan var du.
En djup måndagskväll då man inser att allt inte riktigt blev som man tänkt sig... det man hoppades glömma kom tillbaka.
Är det möjligt att börja sakna någon som gjort dig ganska illa?
Är det möjligt att börja sakna någon som man haft en massa olycklig tid tillsammans med?
Kan det inte vara så att två människor är gjorda för varandra men inte på det plan man först trott? Man tror ofta att en kärleksrelation är det enda rätta om två människor upptäcker att de funkar tillsammans och har roligt ihop. Det är inte ofta som man tänker att en kompisrelation är det rätta i ett sådant läge.
Man gör sitt misstag och sen är det borta, den som kunde bli den bästa vän du haft. Den som var så lik dig själv att det nästan var du.
En djup måndagskväll då man inser att allt inte riktigt blev som man tänkt sig... det man hoppades glömma kom tillbaka.
Lite av varje...
Jaha, ibland har man inga ideér alls.. huvudet är tomt. Idag är det en sådan dag, man är lite sugen på att skriva men har inget inget alls att skriva om.
Man kunde skriva om den ilska som bubblade upp inom mig när jag skulle parkera idag. Varför fattar inte folk att det är högertraffik även på parkeringar? Jävla gubbar som kör i fel riktning och blockerar vägen när man ska ställa sig rätt...
Men, jag har ofta en del kortare ögonblick av bubblande ilska så det känns inte speciellt intressant.
Något jag funderar på just nu är nyår. Vad gör folk egentligen på nyårsafton? Det ska vara så himla speciellt men är det verkligen det? Säg mig vad man kan göra som är kul men inte så ansträngade att ordna!
Ge mig en resa till Åre och en flaska skumpa! Då skulle jag bli glad...
Dagens låt: Shoreline (Anna Ternheim) ALLTID lika bra...
Dagens i-landsproblem: Att jag blir förbannad på gubbar som kör åt fel håll kan tyckas småaktigt när barn svälter.
Man kunde skriva om den ilska som bubblade upp inom mig när jag skulle parkera idag. Varför fattar inte folk att det är högertraffik även på parkeringar? Jävla gubbar som kör i fel riktning och blockerar vägen när man ska ställa sig rätt...
Men, jag har ofta en del kortare ögonblick av bubblande ilska så det känns inte speciellt intressant.
Något jag funderar på just nu är nyår. Vad gör folk egentligen på nyårsafton? Det ska vara så himla speciellt men är det verkligen det? Säg mig vad man kan göra som är kul men inte så ansträngade att ordna!
Ge mig en resa till Åre och en flaska skumpa! Då skulle jag bli glad...
Dagens låt: Shoreline (Anna Ternheim) ALLTID lika bra...
Dagens i-landsproblem: Att jag blir förbannad på gubbar som kör åt fel håll kan tyckas småaktigt när barn svälter.
En tonåring på en ostämd fiol
En helt vanlig Luciatisdag som denna har jag idag haft turen att både se ett Luciatåg och stiftat bekantskap med den mest primitiva av alla männskliga varelser - tonåringen. Jag kan bara inte låta bli att knyta an detta till gårdagens funderingar om apan.
Om man säger att en apa är primitiv så har man aldrig iakttagit en tonåring "in action". Detta fick jag som sagt göra under min arbetsdag denna vanliga Luciatisdag. Och vad ska man säga om detta? Jo det enda man egentligen kan säga är att jag är så förbannat glad att jag passerat tonåren för alltid för herre gud vad en tonåring har huvudet under armen. iQ = tomrum
Jag skulle vilja påstå att en vanlig tonårings ordförråd består till ca 70% av fula ord såsom könsord, svordomar och rasistiska ord. ca 20% består av läten eller ord såsom öööö, ba, typ, liksom och liknande. De resterande 10% består av vanliga ord och fraser som kan användas när ingen jämnårig finns i närheten. Komiskt är att när jag står där och försöker lyssna på dem träder en liten bild fram i min hjärna, en bild av en tonåring med alldeles för stora fötter, fett hår och tandställning som spelar på en ostämd fiol. Försök att lyssna uppmärksamt när du tänker på det! Tur är att det den lilla klick av vettigt stoff som kommer ur dessa munnar är så liten att man hinner snappa upp den ändå.
Men, jag tycker om dem ändå. Man vet att de flesta av dem kommer att bli till civiliserade människor såsmåningom, de tar bara lite tid.
Dagens låt: Måste vara "Julen är här" framfört av en tonåring på väg ut ur tonårsskalet.
Dagens i-landsproblem: Lussebullar tar tydligen tid att tina utan micro.
Om man säger att en apa är primitiv så har man aldrig iakttagit en tonåring "in action". Detta fick jag som sagt göra under min arbetsdag denna vanliga Luciatisdag. Och vad ska man säga om detta? Jo det enda man egentligen kan säga är att jag är så förbannat glad att jag passerat tonåren för alltid för herre gud vad en tonåring har huvudet under armen. iQ = tomrum
Jag skulle vilja påstå att en vanlig tonårings ordförråd består till ca 70% av fula ord såsom könsord, svordomar och rasistiska ord. ca 20% består av läten eller ord såsom öööö, ba, typ, liksom och liknande. De resterande 10% består av vanliga ord och fraser som kan användas när ingen jämnårig finns i närheten. Komiskt är att när jag står där och försöker lyssna på dem träder en liten bild fram i min hjärna, en bild av en tonåring med alldeles för stora fötter, fett hår och tandställning som spelar på en ostämd fiol. Försök att lyssna uppmärksamt när du tänker på det! Tur är att det den lilla klick av vettigt stoff som kommer ur dessa munnar är så liten att man hinner snappa upp den ändå.
Men, jag tycker om dem ändå. Man vet att de flesta av dem kommer att bli till civiliserade människor såsmåningom, de tar bara lite tid.
Dagens låt: Måste vara "Julen är här" framfört av en tonåring på väg ut ur tonårsskalet.
Dagens i-landsproblem: Lussebullar tar tydligen tid att tina utan micro.
Människans hjärna
Apan
Människan är konstig. Detta har slagit mig vid flertalet tillfällen då jag sett folk i min närhet göra om samma misstag om och om igen. Även jag har lyckats med detta, om och om igen.
Jag tror dock att om man gör samma misstag flera gånger så inser man tillslut att det inte är bra och inte bör göras om. När jag pluggade i Halmstad fick vi se en film om en apa, det var i samband med en kurs i barnpsykologi och som vi alla vet är apan och människan rätt lika. (Vissa människor mer än andra) För att komma till sak: Apan såg en banan som låg i en fälla. Hon försökte ta bananen och klämde sig i fällan. Upprepade detta om och om igen. Aj!
Tillslut insåg apan att det inte var någon vits att försöka ta bananen. Aha! Banan=Ont Hon undvek bananer i fortsättningen. (En annan smartare apa hittade ett sätt att ta bananen utan att klämma sig, men det hör inte hit)
Men det jag funderat på är; varför ska det ta sådan tid innan man inser att vissa saker är misstag och dåligt för sig? En försvarsmekanism hos människan är bortträngning, att man förtränger minnen och dyl. men hur korkad är man egentligen om man kan lyckas lura sig själv om och om igen. Tänk att man pratar om människan som smart.!?
Ett mycket vanligt misstag som många i Övik upprepar är att om och om igen besöka Statt. Man tänker; Ja men den här gången kanske det blir kul! Man går dit och vad händer? Jo det var precis som man egentligen visste att det skulle vara.
Den där försvarsmekanismen måste vara den mekanism vi använder oss av mest av alla delar psyket har.
Jag tror iochförsig att man tillslut lär sig något av sina misstag, jag har så smått börjat inse vissa saker om mig själv. Det går långsamt framåt men så har vi också apan som närmsta släktning.
Dagens låt: Under månen (Lars Winnerbäck)
Dagens i-landsproblem: Disketter, dessa uråldriga värdelösa plastbitar
Jag tror dock att om man gör samma misstag flera gånger så inser man tillslut att det inte är bra och inte bör göras om. När jag pluggade i Halmstad fick vi se en film om en apa, det var i samband med en kurs i barnpsykologi och som vi alla vet är apan och människan rätt lika. (Vissa människor mer än andra) För att komma till sak: Apan såg en banan som låg i en fälla. Hon försökte ta bananen och klämde sig i fällan. Upprepade detta om och om igen. Aj!
Tillslut insåg apan att det inte var någon vits att försöka ta bananen. Aha! Banan=Ont Hon undvek bananer i fortsättningen. (En annan smartare apa hittade ett sätt att ta bananen utan att klämma sig, men det hör inte hit)
Men det jag funderat på är; varför ska det ta sådan tid innan man inser att vissa saker är misstag och dåligt för sig? En försvarsmekanism hos människan är bortträngning, att man förtränger minnen och dyl. men hur korkad är man egentligen om man kan lyckas lura sig själv om och om igen. Tänk att man pratar om människan som smart.!?
Ett mycket vanligt misstag som många i Övik upprepar är att om och om igen besöka Statt. Man tänker; Ja men den här gången kanske det blir kul! Man går dit och vad händer? Jo det var precis som man egentligen visste att det skulle vara.
Den där försvarsmekanismen måste vara den mekanism vi använder oss av mest av alla delar psyket har.
Jag tror iochförsig att man tillslut lär sig något av sina misstag, jag har så smått börjat inse vissa saker om mig själv. Det går långsamt framåt men så har vi också apan som närmsta släktning.
Dagens låt: Under månen (Lars Winnerbäck)
Dagens i-landsproblem: Disketter, dessa uråldriga värdelösa plastbitar
Blogg?
Så nu har man skapat sig en blogg, jag skyller på Ida hon lockade mig in i detta! =- )
Men är inte detta egentligen en mer vuxen version av lunarstorm? Man skriver en massa skit om sitt tråkiga liv som egentligen ingen annan vill läsa. Jag plockade tillochmed fram mitt gamla lunarnamn, som jag begravt för många år sedan, bara för den här bloggen. Vi får se hur länge man orkar hålla på, lunarstorm tröttnade jag på väldigt snabbt.
Jag har en alkistant som ringer på min dörr och säger att bostaden (bostadsbolaget här i Umeå) ska skjuta mina katter om jag släpper ut dem. Jag tror hon menar väl men känner mest att jag vill be henne sköta sitt. Stod och funderade på det här när jag borstade tänderna igår kväll, det är då jag har mina skarpaste ögonblick! Kom då på att man har träffat på många "tanter" i sitt liv.. alltså folk som man kallar för någonting och sedan tant efter. Några exempel: Cafeteriatanten (gymnasiet)
Kiosktanten som pratade genom näsan (hon jobbade i en grillkiosk som kallades moshoran, inte påhittat av mig!, när jag bodde i Halmstad)
Alkistanten (som ringer på mig dörr)
Mattanterna (de finns på alla skolor!)
Tanten (mina kusiners farmor kallades rätt och slätt för tanten)
Bulltanten (var en lärare i högstadiet som såg ut som en figur ur Alfons Åberg)
Ja det finns nog fler som jag inte kommer ihåg...
Det var dagens bidrag till bloggvärlden från mig.
Men är inte detta egentligen en mer vuxen version av lunarstorm? Man skriver en massa skit om sitt tråkiga liv som egentligen ingen annan vill läsa. Jag plockade tillochmed fram mitt gamla lunarnamn, som jag begravt för många år sedan, bara för den här bloggen. Vi får se hur länge man orkar hålla på, lunarstorm tröttnade jag på väldigt snabbt.
Jag har en alkistant som ringer på min dörr och säger att bostaden (bostadsbolaget här i Umeå) ska skjuta mina katter om jag släpper ut dem. Jag tror hon menar väl men känner mest att jag vill be henne sköta sitt. Stod och funderade på det här när jag borstade tänderna igår kväll, det är då jag har mina skarpaste ögonblick! Kom då på att man har träffat på många "tanter" i sitt liv.. alltså folk som man kallar för någonting och sedan tant efter. Några exempel: Cafeteriatanten (gymnasiet)
Kiosktanten som pratade genom näsan (hon jobbade i en grillkiosk som kallades moshoran, inte påhittat av mig!, när jag bodde i Halmstad)
Alkistanten (som ringer på mig dörr)
Mattanterna (de finns på alla skolor!)
Tanten (mina kusiners farmor kallades rätt och slätt för tanten)
Bulltanten (var en lärare i högstadiet som såg ut som en figur ur Alfons Åberg)
Ja det finns nog fler som jag inte kommer ihåg...
Det var dagens bidrag till bloggvärlden från mig.
Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!