När jag sneddade förbi fruktaffären
Jag har märkt att allt fler av mina kurskamrater från förr får jobb, det tyder på att livet inte är allt för orättvist och att man börjar bli vuxen på riktigt. På sätt och vis känns det som det var igår som jag cyklade genom Halmstads centrum för att snedda över gatan med myrorna på hörnet, förbi fruktaffären och upp i S port vid Viktoriaparken. Men, å andra sidan känns det som allt detta skedde för en evighet sedan. Alla nollning, alla fester, alla förmiddagar på högskolan och torsdagsmornar med bakfylla är historia.
Häromdagen lyssnade jag, som så många andra dagar, på den bekante herrn L. Winnerbäck och började då fundera över min relation till hans låt "hugger i sten". Jag uppfylls ofta av en rätt märklig känsla i samband med lyssning av denna låt. Nu har jag kommit fram till att jag har ett hat-kärleks-förhållande till "hugger i sten". Min analys av situationen är följande:
1. Den förknippas med ett konstigt tonårsförhållande för länge sedan i en annan del av ...... I detta involveras balkonger, kusiner och lyckoruskänslor ala tonåring.
2. Den förknippas med te i en skinnsoffa mitt emot Viktoriaparken i en stad långt ifrån mammas trygga bo. I detta involveras två modiga men hemlängtande studenter, för mycket vin ur tetrapack och en känslomässig bergodalbana på väg mellan glädje och ledsamhet.
3. Den förknippas med en nutid av självbetraktelse och tillbakablickar i en lägenhet med havsutsikt. I detta involveras jag själv, en mer rofylld tillvaro men med en samtidig längtan efter ?
Dessa tre punkter sammanställs i en blandad känsla; jag tycker om låten men kan inte lyssna utan en viss eftertanke.
För övrigt längtar jag efter våren, jag ser fram emot en resa till Prag och hoppas på en liten tripp till Stockholm.
Häromdagen lyssnade jag, som så många andra dagar, på den bekante herrn L. Winnerbäck och började då fundera över min relation till hans låt "hugger i sten". Jag uppfylls ofta av en rätt märklig känsla i samband med lyssning av denna låt. Nu har jag kommit fram till att jag har ett hat-kärleks-förhållande till "hugger i sten". Min analys av situationen är följande:
1. Den förknippas med ett konstigt tonårsförhållande för länge sedan i en annan del av ...... I detta involveras balkonger, kusiner och lyckoruskänslor ala tonåring.
2. Den förknippas med te i en skinnsoffa mitt emot Viktoriaparken i en stad långt ifrån mammas trygga bo. I detta involveras två modiga men hemlängtande studenter, för mycket vin ur tetrapack och en känslomässig bergodalbana på väg mellan glädje och ledsamhet.
3. Den förknippas med en nutid av självbetraktelse och tillbakablickar i en lägenhet med havsutsikt. I detta involveras jag själv, en mer rofylld tillvaro men med en samtidig längtan efter ?
Dessa tre punkter sammanställs i en blandad känsla; jag tycker om låten men kan inte lyssna utan en viss eftertanke.
För övrigt längtar jag efter våren, jag ser fram emot en resa till Prag och hoppas på en liten tripp till Stockholm.
Kommentarer
Trackback