När ska jag lära mig?
Fan alltså; har man inte sagt det förr? Jag ska aldrig dricka mer...
Jag sa det redan i tonåren och än har jag inte lärt mig. I fredags var det dags igen - lagfest. Det är ett jävla festande i dessa lagsporter, och jag som trodde att det egentligen handlade om idrott.
Temat för festen var prinsesstema - redan där kände jag att detta slutar antagligen illa. Mycket riktigt, utför gick det.
Jag grundande med en lätt lunch på jobbet, följde upp detta med en banan och en kexchoklad + en träning. Därefter kom festen igång, en liten cider så var huvudet på sne. Pizzan kom välbehövligt vid 21-snåret. Nya tag! Men; då kom prinsessbålen - Själevad/Molidens div. 4-lags nya nationaldryck - sliskig, rosa och förförande lätt att slurpa i sig.
Åhej, sen var det Sing Star, lekar och smygande (trodde vi) i trapphuset. Ner på stan, in på Harrys med tre 17-åringar i bagaget och oskyldiga miner i fylleglada ansikten. Kareoke, transan på dansgolvet och bjudfriska herrar i baren. When will I learn???
Lördag = ångestdag.
Vuxenpoängssamlingen sjönk regält - kvällen får dock 5 vinare av 5 möjliga!
Jag sa det redan i tonåren och än har jag inte lärt mig. I fredags var det dags igen - lagfest. Det är ett jävla festande i dessa lagsporter, och jag som trodde att det egentligen handlade om idrott.
Temat för festen var prinsesstema - redan där kände jag att detta slutar antagligen illa. Mycket riktigt, utför gick det.
Jag grundande med en lätt lunch på jobbet, följde upp detta med en banan och en kexchoklad + en träning. Därefter kom festen igång, en liten cider så var huvudet på sne. Pizzan kom välbehövligt vid 21-snåret. Nya tag! Men; då kom prinsessbålen - Själevad/Molidens div. 4-lags nya nationaldryck - sliskig, rosa och förförande lätt att slurpa i sig.
Åhej, sen var det Sing Star, lekar och smygande (trodde vi) i trapphuset. Ner på stan, in på Harrys med tre 17-åringar i bagaget och oskyldiga miner i fylleglada ansikten. Kareoke, transan på dansgolvet och bjudfriska herrar i baren. When will I learn???
Lördag = ångestdag.
Vuxenpoängssamlingen sjönk regält - kvällen får dock 5 vinare av 5 möjliga!
Mitt alias - lärare
Det är konstigt hur mycket man identifierar sig med sitt yrke. Jag jobbar inte bara som lärare, jag ÄR lärare. Mina kära lagkamrater har tagit fasta på detta och mobbar mig i ett för att jag tydligen har vissa lärardrag som jag inte visste själv - typ att jag inte vill ha hög musik i omklädningsrummet klockan 07.00 en lördagsmorgon (lärardrag??). Två andra kompisar känner press inför att skicka sms till mig eftersom jag inte förkortar ord och de känner att de bör göra detsamma. Märkligt; som att jag inte skulle svara eller tyst för mig själv dömma dem till ett evigt IG.
Jag undrar om känslan av att vara ett med sitt yrke försvinner med åren, kanske är det bara de första trevande stegen som ger mig denna känsla. Jag tänker ofta att eleverna måste se mig som en riktig nörd när jag lyckligt förkunnar min kärlek till Romantiken med Mary Shelleys Frankenstein som topplistetta. Jag minns en friluftsdag när en pojke i nian skeptiskt tittade på mitt pannband och frågade ; har du gjort det där själv eller? Jag, något förvirrad; nä hurså?
pojke; ja men det är ju runor på - du är ju helt galen i sånt! Jag ska be om att få meddela att pannbandet var köpt på Stadium och skulle vara häftigt men det var det tydligen inte; jag var alltså en runskrifts-älskande svensknörd i skidbacken. Det är bara att inse att mina dagar som någorlunda vild och galen är absolut förbi.
En liten glädje i olyckan är att mina lyckliga kärleksförklaringar till svenskans alla ämnesområden verkar gå hem hos mina elever, entusiasm smittar av sig.
Jag undrar om känslan av att vara ett med sitt yrke försvinner med åren, kanske är det bara de första trevande stegen som ger mig denna känsla. Jag tänker ofta att eleverna måste se mig som en riktig nörd när jag lyckligt förkunnar min kärlek till Romantiken med Mary Shelleys Frankenstein som topplistetta. Jag minns en friluftsdag när en pojke i nian skeptiskt tittade på mitt pannband och frågade ; har du gjort det där själv eller? Jag, något förvirrad; nä hurså?
pojke; ja men det är ju runor på - du är ju helt galen i sånt! Jag ska be om att få meddela att pannbandet var köpt på Stadium och skulle vara häftigt men det var det tydligen inte; jag var alltså en runskrifts-älskande svensknörd i skidbacken. Det är bara att inse att mina dagar som någorlunda vild och galen är absolut förbi.
En liten glädje i olyckan är att mina lyckliga kärleksförklaringar till svenskans alla ämnesområden verkar gå hem hos mina elever, entusiasm smittar av sig.
Appropå hjärndöd
Efter en lång helg fylld av fotboll och ännu mer fotboll är kroppen och hjärnan trött. Med en trött hjärna är aftonbladet den enda läsning som kan bearbetas; detta eftersom det är en fullständigt hjärndöd tidning. Förutom att den flaggar för figurer som Daniel Nyhlén och Alex Shulmann så är det jävligt dålig journalistik. By the way; föregående mupp är den nya Daniel Nyhlén - ful, dryg och fullkomligt överflödig i världen. Men till saken, jag ramlade över nedstående bild - en amerikansk (kunde ni inte gissa va?) polischef som har utnyttjat kvinnliga fångar sexuellt (suprise!!) och nu riskerar 467 års fängelse. Jag undrar hur de gör med straffet efter si så där 25 år när lilla gubben har kolat, det är en märklig tidräkning i Bush-land. Men åter över till aftonbladet, den fullkomligt strålande journalisten avslutar sin artikel med följande:
Enligt sheriff Burgess försvarare är polischefen, som innehaft
countyts högsta polispost sedan 1994, mån om att snabbt
komma in i rätten och rentvå sitt namn.
Han har ett styvt jobb framför sig. (appropå sexbrottsling!)
Jag undrar om denna avslutning var medveten? Jag kostar på mig ett litet leende som avslutning på en bra helg.
Enligt sheriff Burgess försvarare är polischefen, som innehaft
countyts högsta polispost sedan 1994, mån om att snabbt
komma in i rätten och rentvå sitt namn.
Han har ett styvt jobb framför sig. (appropå sexbrottsling!)
Jag undrar om denna avslutning var medveten? Jag kostar på mig ett litet leende som avslutning på en bra helg.
Geten; jag gillar lilla vovvens nosäventyr - listor är lite av en stämningshöjare.
Ett ljus för Engla
Jag har likt många andra, via kedjesms, fått uppmaningen att tända ett ljus för Engla.
Ljuset lyser.
Det lyser för Engla och hennes familj men också för de miljoner barn världen över som rövats bort, utnyttjats och berövats livet av vuxna människor.
Jag skulle tända ett ljus i mitt fönster varje kväll i resten av mitt liv om jag visste att det garanterade alla barn trygghet.
Tyvärr finns det vuxna som väljer den värsta av ondska och rycker undan den trygghet och kärlek som alla barn förtjänar.
Hjälp!
Jag känner mig på halvtaskigt humör, det kanske är bra eftersom jag har match senare. Jag irriterar mig på facebook; en jävla löjlig sida egentligen!
Jag var för övrigt chaufför i går kväll och stannade till på en fest som utspelade sig i en studentkorridor här i stan (!!) jag visste knappt att det fanns sådana. Men men, det finns och det såg rätt bra ut också - i jämförelse med Umeå.
Tyvärr ledde kvällen mest till ångest, jag tyckte helt enkelt inte att det var kul! Ok, jag var nykter men jag tror inte att jag hade njutit av skådespelet bestående av en hope fulla brudar + en litet antal ännu fullare killar som kastade boll, slog sönder glas och skrek i falsett även om jag varit onykter. Min tanke är nu; är jag gammal och tråkig eller åtminstone det ena av föregående? Ingen vill vara tråkig och jag höll god min så länge jag orkade; skrattade lite - verkade lite intresserad osv men innerst inne led jag. Tillslut åkte jag hem och surade till "En officer och en gentelman" och skrev ett bullenbrev:
Hej Bullen
Jag är en tjej på snart 25 jordsnurr som har ett problem.
Jag är nämligen tråkig, vad ska jag göra?
Hjälp!/Anonym
Jag var för övrigt chaufför i går kväll och stannade till på en fest som utspelade sig i en studentkorridor här i stan (!!) jag visste knappt att det fanns sådana. Men men, det finns och det såg rätt bra ut också - i jämförelse med Umeå.
Tyvärr ledde kvällen mest till ångest, jag tyckte helt enkelt inte att det var kul! Ok, jag var nykter men jag tror inte att jag hade njutit av skådespelet bestående av en hope fulla brudar + en litet antal ännu fullare killar som kastade boll, slog sönder glas och skrek i falsett även om jag varit onykter. Min tanke är nu; är jag gammal och tråkig eller åtminstone det ena av föregående? Ingen vill vara tråkig och jag höll god min så länge jag orkade; skrattade lite - verkade lite intresserad osv men innerst inne led jag. Tillslut åkte jag hem och surade till "En officer och en gentelman" och skrev ett bullenbrev:
Hej Bullen
Jag är en tjej på snart 25 jordsnurr som har ett problem.
Jag är nämligen tråkig, vad ska jag göra?
Hjälp!/Anonym
Smärtan blommade ut
De bästa tankarna försvinner alltid i mängden.
I måndags låg jag under nålen från klockan 12.45 - 15.00, sammanfattat; två MYCKET smärtsamma timmar. Och ja, jag vet att jag inte är riktigt klok och nej jag ska inte bli som hon i Miami ink! Jag hann dock tänka massor eftersom det var enda sättet att hålla smärtan på avstånd. Problemet är att allt försvann i samma ögonblick som jag steg upp med ännu en blomsterkvast inpräntad på kroppen.
Det är märkligt hur kroppen reagerar under sådan intensiv smärta som en tatuering innebär. Ju mer intensiv smärtan blev desto mer arbetade kroppen, jag riktigt kände hur den pumpade för att reparera skadan. Kroppen var totalt slut efteråt trots att jag hade legat still.
Nästa vecka blir jag bilägare; det är helt klart vuxenpoäng! För tillfället ligger jag på + - 0 i den frågan eftersom jag kör min kärestas bil men betalar skatt och bensin för den. Men som sagt, nästa vecka stiger jag i graderna.
Jag blev erbjuden jobb här hemma i Övik med start i måndags, jag blev tvungen att tacka nej eftersom jag vill fullfölja terminen på mitt nuvarande. Ibland faller saker inte som man önskar; men å andra sidan trivs jag fruktansvärt bra med mitt nuvarande jobb - vad mer kan man begära?
Jag har hittat en vän som förstår mig - han hatar Magnumreklamen.
Före
Efter
Nygjord
Tejpmärken
I måndags låg jag under nålen från klockan 12.45 - 15.00, sammanfattat; två MYCKET smärtsamma timmar. Och ja, jag vet att jag inte är riktigt klok och nej jag ska inte bli som hon i Miami ink! Jag hann dock tänka massor eftersom det var enda sättet att hålla smärtan på avstånd. Problemet är att allt försvann i samma ögonblick som jag steg upp med ännu en blomsterkvast inpräntad på kroppen.
Det är märkligt hur kroppen reagerar under sådan intensiv smärta som en tatuering innebär. Ju mer intensiv smärtan blev desto mer arbetade kroppen, jag riktigt kände hur den pumpade för att reparera skadan. Kroppen var totalt slut efteråt trots att jag hade legat still.
Nästa vecka blir jag bilägare; det är helt klart vuxenpoäng! För tillfället ligger jag på + - 0 i den frågan eftersom jag kör min kärestas bil men betalar skatt och bensin för den. Men som sagt, nästa vecka stiger jag i graderna.
Jag blev erbjuden jobb här hemma i Övik med start i måndags, jag blev tvungen att tacka nej eftersom jag vill fullfölja terminen på mitt nuvarande. Ibland faller saker inte som man önskar; men å andra sidan trivs jag fruktansvärt bra med mitt nuvarande jobb - vad mer kan man begära?
Jag har hittat en vän som förstår mig - han hatar Magnumreklamen.
Före Efter Nygjord Tejpmärken Skinande Lina
Nu äntligen kom jag in på min blogg igen! Den har varit stängd för någon slags uppgradering. Det blev dock ingen förändring vad jag kan se, jag ska ta tag i layouten någon dag.
Idag är en fantastisk dag, solen skiner inte men det gör däremot jag! Jag riktigt rös av glädje när jag körde hit till jobbet i morse, inte av någon särskild anledning utan bara för att. Dagen har varit kanon; tänk vad lätt allting blir med en positiv attityd. Det är inte min starkaste sida men jag tror att jag måste jobba på den för bättre än så här blir det inte!
Jag har haft det trevligt med mina elever, producerat en massa material och genomfört roliga övningar, bland annat en såkallad elokvensexercis. Känn på den gott folk! Någon som vet vad det är?
I morgon är det fredag och då är det Umeå som gäller, vi stannar hela helgen + måndag! 25+25årskalas, Jonas Gardell och tatuering väntar, inget dåligt schema va?
S, jag fixar musiken till imorgon! Jag har ju faktiskt en hemlig dröm om att vara dj så imorgon blir det en mjukvariant av den varan.
Hörrni alla, tips på favoritlåtar tack! --->